usidɓe tedduɓe, on calminaama haa ɗo saɗi duƴƴi e fownde! Weltaare
ɓurtunde ngondu-ɗen hannde sabu huccitude e mooɗon ɗoo e lowre men nde
ngoow-ɗen, nganndu-ɗen. Njiɗu-mi innude ko Lowre Pulaagu, eggundu hannde
to ñiiɓirde mum hesere http://www.lowre-pulaagu.com.
So on teskiima, lowre men dartinooma ko juuti hakkunde 2020 e jooni.
Kadi ñiiɓirde ndeya, pulaagu.(com) añɓe e bonnooɓe coodi nde, ɓe kuccini
e loowdi caaysayaagal ngam bonnande en, bonnana Fulɓe winndere fof!
appirde woni hannde ƴiyal keeci binndol Pulaar-Fulfulde ɗii yontaaji nde binndi nduŋtii kaayitaaji, payi e yuɓɓooji ngaandiwe: foti ko cinnde walla ordinateeruuji. Ɗaawe keewɗe njawtaama gila alkule Pulaa-Fulfulde naati e Windows e kitaale 90 ɗeeya.
Tappirɗe cinnde ɗee hannde njaajii sanne sabu ko cinnde ko ɓuri heewde e renndo ngoo huutortoo. Ɗoon ne kadi Groupe Pulaagu ferii ɗoon laawol, teeŋti e nde gollotiral e Mozilla e Acatel e Orange jibini cinndel Klif, woni laawol gadanol e daartol cinndel ena waɗee e Pulaar-Fulfulde e kuuɓtidinndi.
usidɓe tedduɓe Koorka dariima. E nduu lewru, eɗen nganniyii yaltinde ɗoo binndanɗe ɗe Ceerno Jalaalu Diin Bah heewno winndande renndo ngoo e koorka kala. Binndanɗe ɗee ena mbaɗi jaŋde e faamamuuya, kadi ko ɗe ɓulnorɗe ngam heɓde ɓure dewal men Alla. En mbaynaaki mo kaŋko ceerno Jalaalu sabu eɗen nganndi ko e Pulaar o waɗata haajuuji makko e hammuuji makko kala, teeŋti e diine Lislaam oo. Defte keewɗe ɗe o winndi e Pulaar ena ndoga hannde e renndo men. Toon to Madiina Gunaas, heɓde en baaɗo hono makko ku ɓural ngal hay gooto anndaa no foti mawnude! Yoo Alla juutnu balɗe makko, moƴƴina battane! Aamiin
oorka ko gootal e doosɗe Lislaam. Ko kañum woni tayaɓal ɓaawo
seedaade wonde deweteeɗo alaa so wonaa Alla etee Muhammadu (saws) ko
maccuɗo makko e Nulaaɗo Makko et toppitaade njuulu. Ñalngu koorka
guɗɗotoo ena wayloo hitaande kala. Tugnaa ko e haatumeere lewru. Ñalnde
nde lewru dariindu nduu seedaa kala, ko ndeen koorka fuɗɗotoo. Kono ena
anndaa luure ena keewi haa teeŋti e leyɗeele Afrik, ɗo wonnduɓe ɗo
gootel ceera nde koorata e nde njuulata.
o adii fof, mi juuriima annoore maa, miɗo ñaagoo Alla nde oo ɓataake tawata maa e aljannaaji ɗi Alla resani malaaɓe mum. O woppi gaa ko jam, yettere Alla alaa fof ko vuri wuurde e sllude! Ko neɗɗo dañi e ko waasi fof, yoo dakmito e foofde e yahde haajuuji mum tawa ko e kisal e cellal.
Duuɓi
sappo nani gila ñande pin-ɗaa, goɗɗin-ɗaa yiɓe mah wuro ngoo sabu gacce
yahde a waynaaki-ɓe. Ɓee payi yanngeeji dow jeei, ɓee njehi haajuuji
kaawniiɗi ɗi hay gooto meeɗaa anndirde-ɓe! Umar Malal miñi am, mo
jaɓataa waalde ladde hay gootol sabu wonde deenoowo jinnaaɓe.
igilde
men hesere naatii dingiral hannde! Calminaali tawataa en heen sabu ndee
kam jeelaani! Goree miɗo yurmoo on sahaaji sabu miɗo anndi won
hiiwtotooɓe tan, ngoya Alla e horaade yiytude won e kelme. So ena waɗi
hakke, miɗo ñaagoo on yo on paam ko haaju mon, mmj! Mi fuuntat on tan,
hay njurum gooto mi alaa e mon. Woƴi-mi miin ko fasnude gaalle mon ɗee
ha patta, koye muusa, hakkillaaji njiiɓoo! Ngati ko ɗuum e jaati woni
faandaare am. On kay njettee Alla nih ɗii duuɓi fof mi laawaaki to
bannge tafgol tigille ɓurɗe saamolinde! Ngoppee bojji cukkon e golle!
eno yettaama kadi, tuma mo Ziyaara Ceerno Maajakatee hokki en
fartaŋŋe yuɓɓinde ndee yontere e lowre Pulaagu. Geno yettaama kadi nde
mbaaw-ɗen artude ɗoo ngam tonngude e ndaɓɓa ko waɗaa e nguu ñalngu
teddungu toon to Aañam Siwol. Hoɓɓe ummiiɓe baŋ-yoo-baŋ, gila ɗoon e
falnde hee haa Dakaar, Nuaksoot, njaɓɓaa ko ńalnde Mawnde 20 Seeɗto
ndee, woni jofnde Ziyaara o. Ñalnde heen ɓe ñalli ko arde eɓe naata
wuro ngoo. Yoga e waali-wuro en ɓee ko e jaɓɓungal maɓɓe ñalli.
oli ceerno Maajakatee Kah? Sikke alaa, e ɗii ñalɗi keewɗi nafoore to
bannge ganndal golle e balle ceeno Maajakatee Kah, ko seeɗa tan mbaawten
jubbude e nguurndam makko. Geɗe ɗiɗi haɗata en juutnaade e ciimtol
nguurndam makko. Ko adii fof ko waasde en wonde fannuyaŋke daartol,
teeŋti e daartol diine e kaŋde e nder Fuuta. Kono ɓuri teeŋtinde
daɓɓinagol men e nguurndam makko, ko ceerno ko neɗɗo keednuɗo Alla e
diine oo yeeso, o rewna henn seernaaɓe makko, hilifaaɓe ɓe o joganii
hormo toowngo, kaŋko o yankinoo o heeda caggal.